Boken om Ibrahim

Hej!

Jag heter Ibrahim och jag är från Marocko. Jag är nästan 20 år gammal. Jag ska prata lite om mitt liv.

Min barndom var vacker och vi var fyra personer hemma med mina föräldrar och min bror. Jag  studerade 9 år i grundskolan.

Jag hade en vacker barndom och lekte mycket. Jag hade många vänner men när jag var 15 år fick jag problemen och jag vill inte berätta om mina gamla problem för att det är bara tråkigt och sorgligt .

Jag gillar inte många saker i mitt hemland. Först skolan. Man mår inte bra. Man känner sig obekväm. Det finns många elever i en klass och man är rädd för lärarna eftersom de slår om du glömde att göra hemuppgifter eller kommit sent.

Och detsamma på sjukhuset utan att prata om sjukhuset som är ett helvete.

Och vad det gör mer ont är rättvisan i Marocko. När man har nåt problem med nån och sen få man rättegång och alltid vinner han eller hon som har mer kontakter eller pengar.

Även om det verkar som om Marocko är ett demokratiskt land är det inte det i verkligheten.

Av dessa skäl och av andra personliga skäl bestämde jag mig för att resa till ett annat land.

Från den tidpunkten började jag träffa några vänner i hamnen som hade samma tankar som mig och vi försökte alltid komma in i lastbilar för att komma på fartyg så att de skulle ta oss till Europa och vi misslyckades alltid.

Jag hade försökt nästan ett år och när jag gick hem fick jag alltid problem med familjen för att de ville inte att jag skulle komma in i lastbilar för det är många som dör när de försöker etc. Men jag lyssnade inte på dem.

Och jag försökte varje dag och jag misslyckades alltid tills en dag när jag hittade en lastbil som hade ett mycket bra ställe att gömma sig på. Och jag gömde mig tills hunden inte hittade mig och de tog mig ut och jag kom in på båten.

Jag var fortfarande dold tills fartyget gick och när jag lämnade båten bestämde jag mig för att byta mitt gömställe eftersom de i Spanien har en väldigt tuff gräns.

Och jag klättrade upp på en lastbil för att komma in eftersom den hade plåttak och jag kom in utan att klippa eller något och det visade sig att det inte fanns något inne i trucken, bara några få strykjärn

Och jag bestämde mig för att stanna där även om det inte finns mycket att gömma mig i. Sedan hamnade jag i Spanien i en lastbil på en parkering och den stod där nästan fyra timmar och sedan bestämde jag mig för att gå ut ur lastbilen och ta mig till staden.

När jag var under lastbilen och såg att det fanns ingen öppning bredvid mig för att komma ut var det lite skrämmande. Jag var rädd att polisen skulle ta mig eller något eller om det var någon som såg att jag gick in under en lastbil och det fanns ingen öppning. Plötsligt såg jag ett staket bredvid några hus. Jag hoppade över staketet och gick till staden och där gick jag med smutsig skjorta.

Jag var lite förlorad för att jag inte visste var jag var och plötsligt såg jag en kvinna som satt i sin bil och jag gick och pratade med henne och precis när hon såg mig bredvid bilen hissade hon upp fönstret och körde iväg med bilen och jag flög också till andra sidan av vägen. Jag tror att hon var rädd. Hon trodde nog jag var en tjuv eller något men jag var också rädd för att se om hon skulle ringa till polisen eller något. Och så hade vi båda flytt.

Jag hade några mynt och jag ville ringa till min familj så att de skulle bli lugna eftersom de inte hört från mig på tre dagar.

Och det fanns en telefonkiosk på gatan och jag gick och ringde och lade i pengar och slog mitt familjenummer. Men telefonen tog alltid pengarna men ringde inte eller något och jag visste inte varför.

Plötsligt kom en man och gick som såg arabisk ut och jag frågade om han kunde arabiska. Jag berättade att jag var marockan och jag sa till honom att hjälpa mig. Jag sa att jag ville ringa min familj och telefonen inte fungerade. Han sa att jag måste slå 00 212 först för att ringa till Marocko.

Men i det ögonblicket hade jag inte pengarna kvar och han skickade mig till en arabisk monter för att ringa.

Och jag gick till mannen och han gav mig ett gratis samtal och jag stannade hemma hos honom i tre dagar och han gav mig allt. Han köpte mig kläder och köpte en biljett för att jag skulle kunna åka till en annan stad.

Jag kommer aldrig att glömma den mannen och jag skulle vilja träffa honom i framtiden.

Jag tillbringade sex månader från stad till stad, land till land. Det är en mycket lång historia. Till slut kom jag till Sverige och vi kommer inte att prata om den resan eftersom det är en väldigt lång tid.

När jag beslutat att komma till Sverige hade jag kontaktat en vän som bodde i Stockholm. Han berättade alltid för mig att jag skulle komma hit och en dag bestämde jag mig för att åka till Sverige. Jag var Hamburg,. Jag tog tåget från Hamburg till Köpenhamn och från Köpenhamn till Malmö och från Malmö till Stockholm.

Jag var alltid på tåget utan att betala. Det var för att jag inte hade pengar. Det var inte för att jag inte ville betala.

Bra, här är jag nu och här i Sverige vill jag fortsätta och min framtid är här i Sverige.

Jag vill bli en bra entreprenör i framtiden. Jag är nästan klar med skolan. Jag har bara några år kvar och jag kommer att bli det jag vill.

Jag gillar nästan allt med Sverige och vad jag inte tycker om med Sverige är att det är väldigt kallt.

Och vad som också slår mig är att människor är väldigt svåra att komma nära.  Det är bra och dåligt. Det beror på var och en hur man ser det.

Just nu minns jag bara detta eftersom det är år som jag inte kan komma ihåg allt från på en gång.

Vi kommer att ha många fler vackra saker framåt.

Warren Buffett KU Visit
Foto: Mark Hirschey [CC BY-SA 2.0 (https://creativecommons.org/licenses/by-sa/2.0)]

Jag vill vara som Warren Buffett framtiden.

Det är jag när jag var liten 😍😍😍

Av: Ibrahim

Please follow and like us:

7 svar på ”Boken om Ibrahim”

  1. Livet var svårt och vi levde dessa stunder i vårt land och vägen är svårare än vad som helst mellan liv och död och jag önskar dig ett vackert liv i Sverige och en underbar framtid!

    MVH Haider Aside

  2. Det är bra att ingen dålig sak händer när du reser här i Sverige. Jag hoppas att du kommer ha ett bra liv här i Sverige.

  3. Hej Ibrahim

    Jag har läst din berättelse.du vissar på texten vem är jag och varför jag kommer till Sverige.för att du har problem i Marocko.

  4. Lämna allt bakom dig! Vi levde nästan samma liv. Fortsätt kämpa i framtiden! Jag hoppas att du kommer till ditt mål!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.