Vi lät ChatGPT ge oss några enkla dialoger om vardagsmatematik och sedan övade vi uttal genom att dubba varandra. Framför allt hade vi väldigt roligt!
Musses dröm
Lille Prinsen och hållbarhet
I samband med världspoesidagen den 21 mars högläste vi 
Lille Prinsen av Antoine de Saint-Exupéry. Vi diskuterade hur hans syn på världen hängde samman med dagens hållbarhetsfrågor. Eleverna kom med många fina tankar om att ta hand om det man älskar och att livet inte går ut på att ha så mycket som möjligt eller att allt går att ersätta. Efter läsningen och många intressanta diskussioner skrev eleverna dikterna nedan.
Vår planet Ta hand om din blomma För denna blomma är unik, Den är en gåva som sa: ”Wow, tack för att du tar hand om mig!” Du sa: ”Jag tar mitt ansvar, med glädje och allt jag har.” Moustafa
Finaste blomma Ta hand om din blomma varje dag, Den är unik på sitt eget sätt. Med din kärlek och omsorg den blomstrar så bra, Ta hand om den och låt den fina blomman vara kvar. Waiullah
Ta hand om din planet Ta hand om din natur Ta hand om din miljö man måste ta hand om det man tämjer. När man ser på stjärnorna ser man in i sitt hjärta och man vet vad som är viktigt. Zahra, Muzgan och Sonita
LILLA BLOMMA Älska blomman med hjärtat, inte med ögonen, Hitta inte vägen med ögonen utan med hjärtat. Ge henne vattnet med ditt hjärtas beröring Sann kärlek vilar i ditt hjärta. Osman
Vår lilla blomma
Ta hand om din blomma
Ta hand om och glöm aldrig
Se det inte bara från ögat
Se det från hjärtat
Gör det viktigaste i ditt hjärta
Låt inte din värld försvinna
Ta hand om din natur
Ta hand om och glöm aldrig
Känn det från ditt hjärta
Känn det från ditt hjärta
M.Abbud
På väg ut i livet i ett nytt land
I en skola i Forshaga samlas fem elever med sin lärare en grå och regnig torsdagsmorgon. De kämpar hårt för att nå sina drömmar om att gå vidare till gymnasiet. Trots olika bakgrunder och språk utbyter de erfarenheter och stöttar varandra på sin resa mot framtiden.
Det är en torsdagsmorgon i februari. Ute är det grått och regnigt men fortfarande ligger snö kvar på marken. I klassrummet sitter fem elever med läraren. Belysningen från taklamporna är stark. Alla arbetar självständigt och det är tyst och lugnt. De sysslar med olika uppgifter. Några läser, några skriver, och en av dem redigerar film. Det är knappt några ljud, bara lärarens röst när någon behöver hjälp. Ibland hörs en nysning och ventilationen i bakgrunden.
I den här klassen arbetar vi ganska hårt för att nästa år ska vi vara på gymnasiet. Om vi inte får goda betyg då, kan vi inte gå på gymnasiet. Nästan alla av oss är över 18 år. Det är typ vår sista chans att gå på gymnasiet. Jag hoppas att vi ska klara det, och jag är väldigt tacksam mot mina lärare. De är snälla och hjälper oss mycket.
Muhammed från Syrien och Osman från Turkiet sitter bredvid varandra. Muhammed har svart hår och hörlurar. Jag frågar honom vad han gör.
-Jag pluggar kemi.
Han och Osman pluggar tillsammans och de pratar turkiska, men ingen av oss andra förstår turkiska så vi vet inte vad de säger och man känner sig lite utanför.
Jag frågar vad de tycker om skolan.
-Jag tycker om den här skolan. Den är lugn och har bra lärare, säger Muhammed. Osman håller med:
-Jag tycker om lärarna. De är snälla och hjälper mig mycket.
Mittemot Muhammed sitter Omid från Afghanistan och skriver det här reportaget.
-Jag har aldrig skrivit ett reportage förut.
Muhammed säger att han vill sova nu, men att han måste plugga.
-Jag vill bli programmerare, säger han.
-Jag vill också bli programmerare när jag är klar med skolan, säger Osman.
Aya från Sudan har på sig en tröja som är vit och grön och en grön hijab.
Jag frågar vad hon vill bli när hon är klar med skolan.
-Jag vill bli undersköterska för att jag tycker om att hjälpa andra människor och vara hjälpsam. Jag tycker om alla lärare. De är snälla och den här skolan är bra. Man bestämmer själv. I Sudan var det inte så. Jag älskar den här skolan.
Sonita från Afghanistan sitter bredvid Zara.
Vad vill du bli när du är klar med skolan?
-Jag vill också bli undersköterska.
Zara drömmer om att bli läkare eller sjuksköterska.
Bredvid mig sitter Mustafa, han är 16 år och kommer från Syrien. Mustafa är ganska ny i den här skolan men han pratar svenska väldigt bra. Jag frågade också honom om vad han tycker om den här skolan?
-Den här skolan är bra, lärarna hjälper mig. De är jättebra lärare.
Vad vill du bli när du blir stor?
-Jag vill bli mekaniker. Min målsättning är att gå på fordonsgymnasiet.
I klassrummet ser jag hur långt vi har kommit på vår resa. Trots att jag bara har varit i Sverige i två år känner jag mig hemma här. Tillsammans med mina klasskamrater från olika länder har vi hjälpt varandra och kämpat för våra drömmar. Med hjälp från lärarna och vår gemenskap har jag lärt mig att inget är omöjligt. Jag ser fram emot framtiden och allt vi kommer att göra tillsammans.
Omid
Osmans favoritleksak från barndomen
Jag ska berätta om min barndoms favoritleksak. När jag var fyra år gammal hade vi en födelsedagsfest i mitt hus. Det var ljudet av glada skratt och barn som lekte runt. Doften av födelsedagstårta fyllde hemmet. Jag var mycket glad den dagen. En av mina vänner gav mig en leksakshund. Jag blev så exalterad när jag såg den där leksaken i presentförpackningen. Leksaken var mjuk att röra vid. När jag tog den i min hand kände jag mig så lycklig. Leksaken är med mig sedan dess. Nu är hunden nästan 14 år gammal. När jag fick den för första gången var den vit, men idag har den fått en lite mörkare färg.
Osman
Wais barndomskartong
Klimathopp – En julkalender: 24. Nyårslöftet: Vad ska du göra för klimatet 2024?
I årets julkalender är temat Klimathopp och vi skapar med Globala Målen som inspiration. Julkalendern är också en del av arbetet med årets upplaga av Sustainable Poetry.
Vad tänker du när du hör ordet nyårslöfte vad ska du göra nästa år (2024) för klimatet? Vi frågade några elever och personal på skolan.
Så här presenterade vi frågan:
Hej, vi jobbar med ett projekt om klimatet och dess förändringar. Det finns stora problem som behöver lösas för att stoppa klimatförändringarna, och det är viktigt att alla bidrar. Har du något du kan göra för klimatet? Kan du ge ett litet nyårslöfte om det? Vi skulle också vilja att du deltar med en bild och att vi får publicera den tillsammans med din text på vår blogg.
Och så här svarade de:
Hon återvinner eller tar hand om det som man inte behöver slänga. Gry ska duscha kortare,
Emmy brukar alltid återvinna och Linnea ska köpa mer på loppis.
källsortering och att inte slänga plast.
Av: Omid, Wais och Moustafa
Klimathopp – En julkalender: 23. Vad gör du för miljön? Intervju 7
I årets julkalender är temat Klimathopp och vi skapar med Globala Målen som inspiration. Julkalendern är också en del av arbetet med årets upplaga av Sustainable Poetry.
Klimathopp – En julkalender: 22. Om skräp i naturen
I årets julkalender är temat Klimathopp och vi skapar med Globala Målen som inspiration. Julkalendern är också en del av arbetet med årets upplaga av Sustainable Poetry.
Om skräp i naturen
Varför får man inte slänga fimpar ute?
För att djuren kan dö eftersom allt vi slänger djuren äter det sedan dör de.
Vad behöver vi göra för att hålla det rent i miljön?
Att våga säga till om jag ser nån kasta burkar, fimpar eller vara vad som helst.
Får man slänga skräp i naturen?
Vid mindre allvarliga fall kan polisen direkt skriva ut en bot på 800 kronor.
Vad händer med allt skräp?
Forskning visar att över 800 arter som lever i eller nära vattnet påverkas negativt av skräpet i havet. Djur på land kan också skadas av skräp.
Hur länge finns skräp kvar i naturen?
Det tar ungefär 1 månad för en papperspåse att brytas ned. Det tar ungefär 10–20 år för plastpåsar att sönderdelas till mikroplast, som i sin tur tar hundratals år innan de bryts ner, om de ens gör det.
Hur påverkar skräp samhället?
Skräpet skadar djur och natur, förstör havet, gör städerna otrygga och kostar samhället mycket pengar.
Av: Moustafa
Klimathopp – En julkalender: 21. Vad gör du för miljön? Intervju 6
I årets julkalender är temat Klimathopp och vi skapar med Globala Målen som inspiration. Julkalendern är också en del av arbetet med årets upplaga av Sustainable Poetry.
Av: Osman och Muhammed