Tänkandet hos familjer och barn måste förändras

För en tid sedan såg jag Norsk-ish en norsk serie om familjer från olika länder med olika kulturer som bor i Norge. Deras barn är födda i familjernas hemländer länder men de har bott i Norge i många år. De tänker lite som norrmännen och problemet är att de har två helt olika kulturer istället för en.

Fariba är en iransk tjej som vill vara fri och vill leva som norrmännen men hennes familj tänker inte som Fariba och det går tillbaka till kulturen. Ett problem är att Faribas far bryr sig om vad folk säger om dem och han vill inte sitta inför bekanta och vänner med skam. Därför vill han stoppa Fariba och det är väldigt stor skillnad om den personen är en pojke eller en tjej, till exempel i vissa länder kan en pojke vara ute sent, men en tjej kan inte och andra saker… 

Men eftersom Fariba blivit lite norsk är det inte så viktigt för henne vad folk säger om dem. Min åsikt är att barn förändras över tiden som en telefon som vill uppdateras, men jag tror att när åldern på människor stiger kommer de att förbli i samma förflutna.

Eda och Helins föräldrar är inte lika strikta som Faribas familj men deras problem är att de inte behandlar sina två döttrar lika och det är inte rätt att driva Helin till att bli läkare och inte göra de saker hon gillar att göra. Men de bryr sig inte om att deras lilla tjej Eda blir gravid i ung ålder och gör vad hon vill. Jag tror att anledningen är att när man tar med sig det första barnet till världen är man angelägen om att barnet gör de saker familjen gillar att göra. Men det andra och tredje barnet är inte som första barnet eftersom familjen redan gjorde saker som de gillar att uppleva och på grund av detta lägger de inte för mycket press på det andra och tredje barnet. Detta är min åsikt och jag tror att det är så i vissa familjer.

Amrit har svårt med att få sin mamma att acceptera hans norska flickvän. Det är en gammal tradition för familjer att hitta en fru till sina söner, och det har varit så från det förflutna till nuet men det måste stoppas! Och det är inte lätt, men jag tror att detta kommer att försvinna de närmaste generationerna.

Familjer vill att deras barn mår bra men de måste låta barnet bestämma själv på vissa ställen!

Av: Amir

Låt barnen välja själva

Det är viktigt att välja frihet!

I vissa kulturer runt om i världen väljer föräldrar att deras barn ska välja sina vänner eller livspartner från sin egen kultur.

Jag anser att man alltid ska ge sina barn frihet.

Varför väljer en person inte sitt livs frihet, vare sig det är att studera eller välja sin livspartner. Föräldrar bör ge sina barn valfrihet i deras liv och sluta med seder och traditioner som orsakar problem mellan familjer och med samhället.

När en person väljer frihet i sina handlingar lär han sig av sina misstag vad som är rätt och fel.

Föräldrar bör vara nöjda med sina barns lycka.

Låt barn välja själva!

Av: Aya N

Fotnot: De 23 mars fick Aya sin insändare publicerad i Nya Wermlandstidningen. För att läsa den där måste man vara prenumerant.

Hassan en av vinnarna i Sustainable Poetry: -Jag vill att människor ska vara rädda om träden

Hassan Haidarys dikt Jag är trädet har blivit utsedd till ett av 17 vinnande bidrag i projektet Sustainable Poetrys poesitävling. Vinsten tillkännagavs i samband med Världspoesidagen den 21 mars. Vinsten firades dagen innan påsklovet med fika tillsammans med klasskamraterna och skolans rektor Fredrik Ernfridsson överlämnade diplom och blommor.

Eleverna på Språkintroduktionsprogrammet har under läsåret arbetat med olika former av poesi utifrån FN:s 17 globala mål. Så gott som alla elever valde att skicka in en eller flera av sina dikter till Sustainable Poetrys poesitävling ”Poesi för en hållbar framtid”. De flesta av elevernas bidrag var haikudikter men just Hassans dikt var utformad som en jag-dikt. Hassan lät sitt dikt-jag vara ett träd.

Hassan fick diplom och blomma av skolans rektor Fredrik Ernfridsson. BILD: Johan Sköld

– Jag vill kunna påverka att andra människor ska vara snälla mot träd. Vi kommer att behöva alla träd som finns i framtiden, säger Hassan.

Hassan är mycket engagerad samhällsfrågor och hoppas att vi kommer att plantera fler träd, resa mindre och äta mindre kött i framtiden.

Han hade inte väntat sig att bli en av vinnarna i tävlingen och visste först inte vilket av hans bidrag som hade vunnit.

-Det känns helt otroligt. Jag är jätteglad, säger Hassan med ett leende.

Att juryn utsåg Jag är trädet till en av vinnarna motiverades på följande sätt:

Jag är trädet – Genom en jag-identifikation med trädet förmedlas flera viktiga och mäktiga känslor – uthållighet, styrka, att vara ett med naturen. Eftersom träd ofta får styrka på foten vid samhällsutbyggnad, är det viktigt att vi påminns om att ta hand om träden. -UTDRAG UR JURYNS MOTIVERINGAR


Alla vinnande bidrag blev presenterade med en video där dikten lästen upp. När vi visade uppläsningen av Hassans dikt blev han helt överväldigad och utbrast: ”Vad fint hon läste!”.

Här kan ni se Nikki Schmidts fina uppläsning av Jag är trädet:

Så här blev de vinnande bidragen tillkännagivna. Hassans dikt lästes av Nikki Schmidt.

-Att arbeta med poesi har varit fantastiskt givande, säger Hassans lärare Johan Sköld. Det är en öppen väg in i språket och eleverna blir stolta över resultatet, särskilt när vi jobbar multimodalt och dikten förstärks med bilder och musik. Elevernas haikudikter blev dessutom inlästa av några av våra svenska elever. Det var oerhört uppskattat, både av våra språkintroelever och de svenska eleverna.

Klasskamraterna var stolta över att Hassans dikt blev ett av de vinnande bidragen. BILD: Johan Sköld

Hassans vinst uppmärksammades i skolan sista dagen innan påsklovet med fika tillsammans med klasskamraterna och utdelning av diplom och blomma av ForshagaAkademins rektor Fredrik Ernfridsson.

-Det har varit mycket roligt att följa elevernas arbete med poesi och vi är stolta och glada över att Hassans dikt blev utsedd till en av vinnarna, säger Fredrik Ernfridsson.


Alla vinnande bidrag kommer att publiceras i E-poesiantologin Poesi för en hållbar framtid.

Här är Hassans dikt och hans egen inläsning av den:

Jag är trädet

Jag är trädet.
Jag är fin och hög som ett berg.
Jag är jordens lungor och ger dig syre helt utan krav.
Jag är viktig så var min vän och ta hand om mig.
Jag är trädet.

 

Av: Johan Sköld

Kultur har en viktigt roll i livet

Jag har sett serien Norsk-ish som handlar om olika kulturer och olika identiteter. I den här filmen kan man se skillnader mellan två olika kulturer två olika samhällen.

Det handlar om en grupp vänner som var från olika länder med olika kultur. De föddes eller flyttade med sin familj till Norge. De hade svårt med två olika kulturer. 

Fariba, tjejen från Iran men född i Norge, hade svårt med sin familj för att Fariba känner sig norsk och hon tänker att den norska kulturen har mer frihet i samhället och man kan bestämma över sitt liv. Och hon har problem med sin familj. Hon säger alltid att nu bor vi i Norge. Men familjen tycker att Fariba ska stanna hemma och ta hand om sitt barn. Det handlar om kultur.

Det var lika för Amrit, killen från Pakistan som har en tjej från Norge. De älskade varandra men han har inte sagt nåt om det till sin mamma eftersom han vet att mamman kommer att säga att han inte ska vara med Tina längre. Mamman har förstått att Amrit har en norsk flickvän och sa till Amrit att han måste gifta sig och det ska vara med en pakistansk tjej.

Mamman försöker säga att det är två olika kulturer och det blev svårt för Amrit att bestämma mellan familjen eller sin kärlek.

Min åsikt är att kultur kan vara viktigt men inte för alla. Familjen måste låta barn bestämma. Fariba och Amrit kan bestämma över sina liv och sin kultur och identitet. Ingen kan tvinga dem och bestämma över dem.

Av: Ehsan 

Translate »