I årets julkalender är temat Klimathopp och vi skapar med Globala Målen som inspiration. Julkalendern är också en del av arbetet med årets upplaga av Sustainable Poetry.
Varför får man inte slänga fimpar ute?
För att djuren kan dö eftersom allt vi slänger djuren äter det sedan dör de.
Vad behöver vi göra för att hålla det rent i miljön?
Att våga säga till om jag ser nån kasta burkar, fimpar eller vad som helst.
Får man slänga skräp i naturen?
Vid mindre allvarliga fall kan polisen direkt skriva ut en bot på 800 kronor.
Vad händer med allt skräp?
Forskning visar att över 800 arter som lever i eller nära vattnet påverkas negativt av skräpet i havet. Djur på land kan också skadas av skräp.
Hur länge finns skräp kvar i naturen?
Det tar ungefär 1 månad för en papperspåse att brytas ned. Det tar ungefär 10–20 år för plastpåsar att sönderdelas till mikroplast, som i sin tur tar hundratals år innan de bryts ner, om de ens gör det.
Hur påverkar skräp samhället?
Skräpet skadar djur och natur, förstör havet, gör städerna otrygga och kostar samhället mycket pengar.
I årets julkalender är temat Klimathopp och vi skapar med Globala Målen som inspiration. Julkalendern är också en del av arbetet med årets upplaga av Sustainable Poetry.
I årets julkalender är temat Klimathopp och vi skapar med Globala Målen som inspiration. Julkalendern är också en del av arbetet med årets upplaga av Sustainable Poetry.
Plastens resa
Om du kastar mig i naturen
ligger jag kvar på marken
Om jag ligger på marken och det börjar blåsa eller regna
I årets julkalender är temat Klimathopp och vi skapar med Globala Målen som inspiration. Julkalendern är också en del av arbetet med årets upplaga av Sustainable Poetry.
Kött
Jag är en ko Jag är kött Jag är en matvara Jag är inte mycket bra för kroppen Jag finns i affären Jag är dyr Jag är viktig för dem som äter mycket kött Jag är dålig för klimatet Jag räcker inte i många länder Jag kommer ofta från andra länder Jag är en ko
أنا بقرة أنا لحم أنا سلعة غذائية أنا لست جيدة للجسم أنا موجودة في المتجر أنا غالية أنا مهمة لأولئك الذين يأكلون الكثير من اللحم أنا سيئة للمناخ أنا لا تكفي في كثير من البلدان أنا غالباً ما أأتي من بلدان أخرى أنا بقرة
Ana baqra Ana laḥm Ana sil’a ghazā’ī Ana lastu jayida liljasad Ana mawjuda fi almatajr Ana ghālī Ana muhimah liladhina ya’kulo kathiran min al-lahm Ana sayi’ah lil-munaakh Ana la takfi fi katir min al-buldan Ana ghāban ma’a min buldan akhara Ana baqra
من گاو هستم من گوشت هستم من یک مواد غذایی هستم من خیلی خوب برای بدن نیستم من در فروشگاه هستم من گران هستم من اهمیت دارم برای کسانی که زیاد گوشت میخورند من برای آب و هوا بد هستم من در بسیاری از کشورها کافی نیستم من اغلب از کشورهای دیگر میآیم من گاو هستم
Man gāv hastam Man gōsht hastam Man yak mādd-e ghazā’ī hastam Man khēlī khūb barā-ye badan nistam Man dar furūshgāh hastam Man gērān hastam Man ehemīyat dāram barā-ye kasānī ke ziyād gōsht mīkhūrand Man bārā-ye āb-o havā bad hastam Man dar bīshārī az keshvarhā-yi digar mīāyam Man gāv hastam
Även i år har eleverna skickat in bidrag till poesiutmaningen Sustainable Poetry och ett av de vinnande bidragen blev Hanans dikt om det Globala målet God hälsa och välbefinnande. Dikten kommer att publiceras i poesiantologin Ömsesidighet.
I fredags fick vi besök av vår rektor och firade Hanan med diplom och present. Vi lyssnade givetvis också på den fina uppläsningen av Hanans dikt.
Stort grattis Hanan!
Vår rektor Fredrik delade ut diplom och present till Hanan. BILD: Johan Sköld
Vi lyssnade på den fina uppläsningen av Hanans dikt. BILD: Johan Sköld
Frisk
När du börjar om ta hand om dig själv
kommer du känna dig bättre
Du börjar se bättre ut, kommer börja drömma större
Du kan börja må bättre
Om du är frisk har du tusen önskningar
Om du mår dåligt har du bra en
Om du är mår bra äter du, rör på dig och sover bra
Ehsan blev både glad och överraskad över att bli utvald. Foto Johan Sköld
Ett ständigt återkommande tema i vår undervisning är de globala målen. Under våren har eleverna skrivit brev till sina hemländer där de har beskrivit skillnaderna mellan Sverige och hemlandet.
Eleverna fick sedan i uppgift att skriva en dikt på samma tema och skicka in den till Sustainable Poetrys poesitävling 2022.
Vår elev Ehsan valde att skriva en dikt om situationen i hans hemland Afghanistan. Dikten heter ”Mitt land försvinner” och har nu blivit utsedd till ett av ett trettiotal vinnande bidrag i poesitävlingen.
Alla vinnande bidrag kommer under våren att publiceras i den digitala poesiantologin Tankar om demokratins framtid.
Vi lyssnade även på den fina uppläsningen av dikten. Foto: Jan Bergström
Innan påsklovet gratulerade vi en mycket stolt och glad Ehsan och delade ut diplom till alla elever som skickat in bidrag till årets tävling.
Stort grattis Ehsan och alla andra elever som skrivit vinnande bidrag!
Hassan Haidarys dikt Jag är trädet har blivit utsedd till ett av 17 vinnande bidrag i projektet Sustainable Poetrys poesitävling. Vinsten tillkännagavs i samband med Världspoesidagen den 21 mars. Vinsten firades dagen innan påsklovet med fika tillsammans med klasskamraterna och skolans rektor Fredrik Ernfridsson överlämnade diplom och blommor.
Eleverna på Språkintroduktionsprogrammet har under läsåret arbetat med olika former av poesi utifrån FN:s 17 globala mål. Så gott som alla elever valde att skicka in en eller flera av sina dikter till Sustainable Poetrys poesitävling ”Poesi för en hållbar framtid”. De flesta av elevernas bidrag var haikudikter men just Hassans dikt var utformad som en jag-dikt. Hassan lät sitt dikt-jag vara ett träd.
Hassan fick diplom och blomma av skolans rektor Fredrik Ernfridsson. BILD: Johan Sköld
– Jag vill kunna påverka att andra människor ska vara snälla mot träd. Vi kommer att behöva alla träd som finns i framtiden, säger Hassan.
Hassan är mycket engagerad samhällsfrågor och hoppas att vi kommer att plantera fler träd, resa mindre och äta mindre kött i framtiden.
Han hade inte väntat sig att bli en av vinnarna i tävlingen och visste först inte vilket av hans bidrag som hade vunnit.
-Det känns helt otroligt. Jag är jätteglad, säger Hassan med ett leende.
Att juryn utsåg Jag är trädet till en av vinnarna motiverades på följande sätt:
Jag är trädet – Genom en jag-identifikation med trädet förmedlas flera viktiga och mäktiga känslor – uthållighet, styrka, att vara ett med naturen. Eftersom träd ofta får styrka på foten vid samhällsutbyggnad, är det viktigt att vi påminns om att ta hand om träden. -UTDRAG UR JURYNS MOTIVERINGAR
Alla vinnande bidrag blev presenterade med en video där dikten lästen upp. När vi visade uppläsningen av Hassans dikt blev han helt överväldigad och utbrast: ”Vad fint hon läste!”.
Här kan ni se Nikki Schmidts fina uppläsning av Jag är trädet:
Så här blev de vinnande bidragen tillkännagivna. Hassans dikt lästes av Nikki Schmidt.
-Att arbeta med poesi har varit fantastiskt givande, säger Hassans lärare Johan Sköld. Det är en öppen väg in i språket och eleverna blir stolta över resultatet, särskilt när vi jobbar multimodalt och dikten förstärks med bilder och musik. Elevernas haikudikter blev dessutom inlästa av några av våra svenska elever. Det var oerhört uppskattat, både av våra språkintroelever och de svenska eleverna.
Klasskamraterna var stolta över att Hassans dikt blev ett av de vinnande bidragen. BILD: Johan Sköld
Hassans vinst uppmärksammades i skolan sista dagen innan påsklovet med fika tillsammans med klasskamraterna och utdelning av diplom och blomma av ForshagaAkademins rektor Fredrik Ernfridsson.
-Det har varit mycket roligt att följa elevernas arbete med poesi och vi är stolta och glada över att Hassans dikt blev utsedd till en av vinnarna, säger Fredrik Ernfridsson.
Alla vinnande bidrag kommer att publiceras i E-poesiantologin Poesi för en hållbar framtid.
Här är Hassans dikt och hans egen inläsning av den:
Jag är trädet
Jag är trädet. Jag är fin och hög som ett berg. Jag är jordens lungor och ger dig syre helt utan krav. Jag är viktig så var min vän och ta hand om mig. Jag är trädet.