Ahmed Shah berättar om Jeanne d’Arc

Foto: Wikimedia Commons

 

Jeanne d’Arc

Jag fick reda på fakta om en historisk person.

Jeanne d’Arc av sig själv kallad Jeanne la pucelle (‘Jungfrun’) , i litteraturen också benämnd Johanna av Lothringen och Jungfrun av orléans, född ca 1412, död 30 maj 1431, franskt nationalhelgon.

Hon föddes 1412 i en liten by i utkanten av Frankrike. Frankrike låg sedan länge i krig med England och engelska trupper hade ockuperat stora delar av Frankrike. Vissa fransmän, de så kallade burgunderna, stödde engelsmännen.

Jeanne var en vanlig flicka som hjälpte till i hushållet och vaktade familjens boskap. Men något hände när hon var tolv år. Hon började höra röster. Själv hävdade hon hela sitt korta liv att rösterna kom från Gud. Rösterna uppmanade henne att befria landet från engelsmännen. Men först när hon var 17 år bestämde hon sig för att följa uppmaningen.Under medeltiden trodde man på häxor och kungen lät noga undersöka om hon var besatt av Djävulen innan han gav henne en egen här. Läget för Frankrike var så besvärligt att man inte vågade missa en chans.

Under det då pågående hundraårskriget mottog Jeanne d’Arc budskapet att hon skulle föra dauphin (den blivande Karl VII) till Reims och kröna honom där. Jeanne d’Arc fick företräde inför Karl i chinon i början av år 1429 och övertygade honom om sitt gudomliga uppdrag. På Jeanne d’Arc anvisning drog en här till det belägrade Orléans och befriade staden. I krigståget deltog hon själv till häst, bar manskläder -vilket väckte uppmärksamhet-och hade ett eget märke med Jesu namn.

 

Den 17 juli 1429 ägde karls kröning rum i Reims. Jeanne d’Arc var ivrig att erövra Paris, hon deltog själv i belägringen och sårades, men hären slog till reträtt. I december samma år blev hon, hennes far och bröder adlade.

 

Kanske var Jeanne verkligen sänd av Gud. Det visade sig vara rätt att satsa på Jeanne. Krigslyckan vände och engelsmännen måste fly från det ena fästet efter det andra. Men efter många segrar blev Jeanne slutligen tillfångatagen

 

I maj 1430 begav sig Jeanne d’Arc till Compiègne, som belägrades av burgunderna. Hon togs till fånga och överlämnades till engelsmännen, som förde henne till Rouen. Nu vidtog en inkvisition process, där Jeanne d’Arc anklagades för häxeri och heresi men där hon själv försvarade sig frimodigt. Den 24 maj 1431 underkastade hon sig under hot men återtog underkastelsen fyra dagar senare. Hon överlämnades då till den världsliga makten och brändes på bål 30 maj.

På den franska sidan förhöll man sig relativt passiv. Först 1450 lät Karl VII ta upp domen mot Jeanne d’Arc på nytt, och påven ogiltigförklarade den 1456. Jeanne d’Arc ratificerades 1909 och kanoniserades 1920. Hennes kyrkliga firningsdag är 30 maj. Sedan 1920 firas hon också med en nationell helgdag i Frankrike söndagen efter 8 maj.

Jeanne d’Arcs ovanliga öde, hennes gåtfulla personlighet och hennes orubbliga mod inför inkvisitionsdomstolen har gjort henne till ett tacksamt motiv inom dramatiken. Särskilt kan nämnas Schillers ”Die Jungfrau von Orléans” (1801), Shaw’s ”Saint Joan” (1923; filmatiserad 1957 i Otto Preminger’s regi), Maxwell Anderson’s ”Joan of Lorraine” (1946; filmati serad 1948 av Victor Fleming med Ingrid Bergman i huvudrollen), Jean Anouilhs ”L’Alouette” (1953). Berömd är Renée Falconette rollgestaltning i Carl Th. Dreyers stumfilm ”En kvinnas martyrium” (1928). År 1962 kom Robert Bressons film ””Processen mot Jeanne d’Arc”.

 

Jeanne d’Arc har varit föremål för musikdramatik och programmusik. Mest kända verk är Verdis och Tjajkovskijs operor (1845 respektive 1881) samt Honeggers oratorium ”Jeanne d’Arc på bålet” med text av Paul Claudel (1938).

 

Jeanne d’Arc död 30 maj 1431 i Rosen, är Frankrikes nationalhelgon.

 

Källor:

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/jeanne-d-arc

(hämtad 2017-03-24)

 

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Jeanne_d’Arc